TANKEN BAKOM
VÅR TITEL OCH FÄRGVAL
Vårat mål är att redan innan besökaren går in i utställningen ska hen börja reflektera över identitet och kring frågor som "vem är jag?".
REFLEKTION har en dubbelbetydelse i denna utställning, förutom att tänka efter så finns de många speglar som reflekterar just dig. Vi ville ha ett typsnitt som gav med sig en mystisk känsla och som gav besökaren ett fokus på titeln.
​
Utställningens slogan ''en resa genom identitetens många ansikten'' står skrivet på en spegel i guldram nedanför titeln. Vi valde detta för att dra uppmärksamhet samt att det blå ljuset uppifrån reflekterades på marken.
​
Generellt sätt är utställningens temafärg vit, därför ville vi bryta av med lite färg. En kall blå ytterfärg med en varm orange i mitten.
​
SYMBOLEN FRÅGETECKNET
Tanken bakom det spruckna frågetecknet grundade sig i hur identiteten alltid är uppdelad. Du blir den du är genom bitar från olika människor du möter på genom ditt liv. Du lär dig av dina misstag, dina minnen och erfarenheter. Tillsammans skapar alla situationer din identitet. I samband med alla bitar finns samtidigt en fråga som lyder, är det här den personen du vill vara? Vi vill få besökarna att ifrågasätta den sanningen de tro sig leva i.
IDENTITETSPORTRÄTTEN
Istället för porträttens ansikten ser man sitt eget. Besökaren får en chans att prova på olika typer av egenskaper hos de olika identiteterna. Porträtten skildrar olika identiteter som visar olika komponenter från stereotypiska men även mer utstickande karaktärer. Vi vill att besökarna ska ta sig en funderare kring vilka de är och vilka de vill vara. Här finns ett ypperligt tillfälle att utforska den stora djungeln av identitetsskapande.
Porträtten sitter i olika höjd.
UTSTÄLLNINGENS LJUDSPÅR
INTERAKTIONSSPEGEL OCH LJUD
På vänster sida i början av utställningen finns en stor liggande spegel på ett podium. Precis framför spegeln finns tre lappar med frågor.
Frågorna är skrivna spegelvänt. I spegeln kan besökaren läsa dem korrekt. På dessa kort står det: "Vem är du, egentligen?", "Hur tror du att du uppfattas?" och "Är du den du vill vara?".
​
Denna interaktiva del, där man kan plocka upp korten och läsa dem i spegeln, kompletterades med ett genomgående ljud som fanns med genom hela utställningen. Melodin var avsedd att få dig att slappna av och börja reflektera. Ljudet påminde om meditation, men för att få dig att reflektera, hördes viskande röster som ställde dessa frågor. Detta skulle få dig att tänka över de frågor som du också läste i spegeln.
RÖRLIG BILD
​
I utställningen finns tre olika videor som projiceras på olika ytor, avsedda att hjälpa besökaren reflektera över identitetens olika ansikten. Först när du kommer in i utställningen ser du en video på vänstersidan, ovanför spegeln med spegelvända frågor, som projiceras på en vit vägg. Videon är övervägande vit och innehåller animerade kubiska splitter som rör sig fram och tillbaka. Tolkningen av denna video är fri, men vi har tolkat den som en symbol för identitet som formas, splittras, eller aldrig når den önskade formen.
​
Längst in i rummet finns ytterligare en projektion, upp och ner, som blir rättvänd när projektorn projicerar i spegeln. Här har vi skapat en fin optisk regnbåge (prisma) tack vare spegelns dubbla slipningar. Denna video visar sex olika personer/identiteter, där en ny identitet framträder var trettionde sekund. Mellan varje identitet splittras bilden med samma animation som i den tidigare videon, men istället för att försvinna byggs en ny identitet upp. Den kubiska splittringsanimationen länkar båda filmerna och får en att reflektera över temat på ett djupare sätt. På grund av överhettning och brandrisk fick vi ta bort det vita skyddet på projektorn för denna film.
​
Den sista videon i vår utställning projiceras på vänstersidan på ett exklusivt vitt tyg. Tyget ger filmen volym och en mer levande känsla. I denna film syns samma sex identiteter som i de tidigare videorna, men i en snabbare blinkande effekt, som om någon blinkar mellan dessa identiteter. Dessa sex identiteter är även de samma som finns på de ansiktslösa tavlorna i utställningen.
Grupp 3 har genomfört omfattande forskningsöversikter, där vissa gemensamma paraplybegrepp har legat till grund för denna utställning. Begrepp som identitet, gruppidentitet och makt är centrala i dessa översikter, vilka täcker en mångfald av områden, från förintelseöverlevande till företagsledare. Denna grund har möjliggjort vår väg mot att skapa utställningen REFLEKTION.
Forskningsöversikten undersöker hur den judiska identiteten förändrades under Förintelsen och under flykten till Sverige. Genom att analysera historiska och sociologiska perspektiv granskar vi hur judiska flyktingars identitet påverkades av traumatiska upplevelser och integration i det svenska samhället. Arbetet belyser både de svårigheter flyktingarna mötte och hur dessa erfarenheter kan informera dagens integrationspolitik. Målet är att förstå de komplexa processer som formade judisk identitet under en av historiens mörkaste perioder och att dra lärdomar för att stödja nutida flyktingar.
Forskningsöversikten undersöker chefsidentitet och dess koppling till självmedvetenhet samt hur demografiska faktorer påverkar uppfattningen om en chef. Självmedvetna chefer hanterar stress bättre och tar bättre beslut, men överdriven introspektion kan leda till osäkerhet. Uppfattningen om chefer påverkas av kön, etnicitet och andra demografiska faktorer, vilket kan leda till förvrängda bilder. En rättvisare bedömning av chefer kan uppnås genom att se dem ur ett humanistiskt perspektiv.
FORSKNINGSÖVERSIKT: Elin och Lina
Forskningsöversikten undersöker det växande gruppspråket ortensvenska och hur identiteten hos de talande påverkas av det, både hos de som kommer från områden där språkbruket har sitt ursprung men även hos de som inte har någon koppling till dessa områden. Vi redogör vilka faktorer som är betydande i användningen av ortensvenska och hur samhällets normer spelar en roll i språkbruket. Forskningsöversikten grundar sig på studier gjorda främst med ungdomar där talet analyserats.
Syftet med arbetet är att ge en inblick i kulturen bakom språkbruket och personerna som använder det.
Forskningsöversikten undersöker vilka yttre faktorer som påverkar och formar ens identitet redan från de allra första åren i livet. Redan innan födseln sorteras du in i ett fack som definierar en “flicka” eller en “pojke”. Innan ens barnet har fötts finns det en uppenbar uppdelning, med könsmarkerade infantshowers som förmedlas i en färg. Präglade av samhällets normer och förväntningar tilldelas lämpade kläder för sina kön och påverkas av uppenbara normer men också mindre subtila normer.
Hur formas en människas identitet av samhällets normer egentligen? Vårt mål är att samhället ska bli mer medvetna om problematiken som kommer med stereotyper och förväntningar och hur de formar unga individers identiteter.
Vår förhoppning är att leda till en djupare förståelse hur ett barn utvecklas i sociala miljöer präglat av normer, samt
redogöra varför normer är problematiskt och något som kan utnyttjas för att bruka makt.